Hej!

Vet inte om du minns mig. Men som liten bodde min pappa på Vallås och samma gård som er. Bor dock i Malmö och var där bara varannan helg. Umgick väldigt mycket med Christian som liten, han och Thomas. Hörde om hans bortgång när det hände, och tycker det oerhört tragiskt och hemskt och otroligt synd! Skickar en hälsning till dig och familjen, och att jag fortfarande tänker på "Kidda" ibland, tiden när vi umgicks. När vi spelade fotboll, tv-spel, cyklade till brottet och badade, tältade i eran trädgård, alla kalas och när vi hade våra egna olympiska spel på gården. Och framför allt när vi åkte till Göteborg och såg Michael Jackson live!

Barndomsvänner försvinner aldrig ur minnet!

Hälsningar
Jessica

Jag minns när vi hade disco i mammas och pappas sovrum det var jette kul. Du är världens besta storebror i hela världen. Jag älskar dig till solen månen och tillbaka igen.

KRAM SARAH!

En av de störtsa glädjespridare jag någosin kännt...

Jag kommer aldrig glömma Kidda. Jag minns när vi gick i sexan och gjorde den "konserten" både när han va Peter Jöback och Supremes. Som jag skrattade när han gick runt där i klänning och klackskor

Han va en av de bästa och roligaste i klassen måste jag säga. Saknar honom jättemycket trots att vi inte pratade så mycket efter skolan. Va väl några ord på msn då och då.

Jag hade min kompis/syssling hemma ett lov och berättade detta. Christian va ju jättenyfiken och följde ju med mig hem... Hade inte jag varit inne i rummet vet man inte vad som hade hänt.. Detta va i 5an eller 6an.

Han va alltid så himla positiv i skolan. redan första dagen så blev det bråk mellan han och en annan kille dom skulle göra upp om vem som va roligast i klassen... han va oxå ett bra stöd för mig när jag gick i skolan. väldigt saknad

Tyvärr så är det så att de som "snackade" var nog de som var avundsjuka på att han lyckades så bra inom e-sporten som manager för världslaget Eye. Vi som hade äran att "jobba" med honom vet hur mycket han satsade och gick in för det han gjorde. Han gav allt för laget!Vi är många som saknar honom och det han gjorde för e-sporten. Tragiskt att det skulle sluta så här.

Christian var tyvärr en kille som folk snackade mycket skit om. Mycket möjligt att han förtjänade det, men jag vet att han innerst inne var en bra kille. En kille med hjärtat på rätta stället. Det är också det han kommer bli ihågkommen för. För mig var Christian en rolig kille som gillade Counterstrike. Att han spelade bort så mycket pengar är än idag helt obegripligt för mig. Vi som kände Christin anade kanske att något var fel. Fast ingen anade att det skulle kunna gå så här fel. Det känns tomt utan dig Christian. Varför? Kommer alltid ångra att jag inte hälsade på dig en extra gång eller spenderade mer tid de gånger vi sågs. Vad kunde vi gjort annorlunda? Får vi det vi förtjänar eller finns det någon mening när sånt här händer? Kanske vet du nu svaret...

Kommer ihåg Christian från våra lumpendagar som en kille med glimten i ögat. Alltid ett skratt nära till hands, alltid först med att haka på bus eller upptåg. Minns speciellt kvällen när vi iförda rånarluvor snodde en motorcykel på kaserngården för att sen busköra runt inne på regementsområdet, en sanslöst rolig kväll. Christian saknas på våra återträffar, helt klart.
Allt stöd till hans familj samt nära & kära.

Jag har så otroligt många minnen av Christian. Det är blandat från mellanstadiet i åled upp till nu. Han var den dära nya killen i klassen som rabblade alfabetet på engelska, tror t.o.m. att det var första dagen i skolan han gjorde det. Jag föll ju pladaskt för honom. Och ja vi blev ett par. Kommer ihåg när vi gick nerför skolbacken hand i hand inuti hans konstiga vantar. Minns när vi samt micke o rosie var hemma hos er. skulle ha mysigt med levande ljus. det slutade ju inte så bra... det började brinna. vet inte riktigt hur mkt. men Christian fick iaf utegångsförbud. så vi gick dit med en skokartong fylld med godis... tyckte så synd om honom, vi var ju faktiskt fyra! på senare år tappade vi kontakten med återupptog den när han bodde på maraton. Det blev många långa och sena samtal på nätterna. vi låg och berättade om hur våra liv var nu och hur det gick med kärleken för oss. Vi höll samma linje ganska konstant faktiskt. I övrigt var han killen med glimten i ögat, som hade ett självförtroende som hette duga! Han fanns alltid där för mig, visade alltid respekt. Han var där i mina glada och sorgsna stunder. Han är för mig den person påverkat och berört mig mest. Hans ögon glimmade alltid. Det gör dem fortfarande. Jag saknar honom till hundra&tusen. Jag har massa fler minnen, skulle bli långrandig att ta det här. Kommer iaf ihåg ett till minne. När vi var på ÖN med klassen. Han skulle till 100% springa in till oss tjejer. Slutade med att vår lärare drog in honom genom köksfönstret... det var ju samma lärare vars cykel de hissade upp i en flaggstång... Han betyder fortfarande mycket och det känns som om han alltid finns kvar vid min sida. En världenskram till familj och släkt. / Josefin Nilsson

Jag träffade Christian en enda gång för några år sen. Det var inte mycket mer än ett kort hej bland gemensamma bekanta, men det var något med honom som satte sig fast i mig. Har tänkt på honom många många gånger sen dess och önskat att jag sa mer. Det är svårt att förklara känslan jag fick när jag bläddrade i en kompis tidning och läste en artikel om spelberoende. Där fanns Christians historia. Helt ofattbart och overkligt! Killen som lyckats dyka upp i mitt huvud gång på gång, trots ett enda möte. Det jag läser på denna sida bekräftar det härliga intryck jag fick av honom, james blunt -"you're beautiful". En stor kram till hans nära och kära.

Träffade Christian eller Divino som han kallade sig på IRC strax efter han blivit en del av Eyeballers CS. Till och från spelade vi counter-strike ihop och ofta spelade vi poker tillsammans online i olika gratisturneringar.

En ambitiös kille som hade åstakommit mer än dem flesta av oss som suttit eller sitter framför datorn.

Vi hade telefonkontakt då vi snackade om när vi skulle spela ihop men trots att jag kände honom ganska länge träffades vi aldrig IRL.

Av det jag lärde känna Christian så tror jag vi är väldigt lika. Båda har haft datorn och spelande som ett stort fritidsintresse och båda höll på med försäljning som arbete.

Klart ja saknar honom...

Jag träffade Christian i lumpen och vi hade riktigt kul tillsammans. jag minns att jag tyckte det var riktigt synd att han fick gå tidigare då han var en skön kille att ha på luckan vare sig man bara ville driva runt, hitta på bus eller om man ville ha ett seriöst snack.

Jag och Kidda gick i samma klass på gymnasiet. Vi hade skoj som tusan (när vi väl var där). Efteråt jobbade jag på frontline där kidda hängde ofta så vi träffades nästan varje dag även efter gymnasietiden. Kidda ville så gärna spela gitarr för damerna, så han kom hem till mig och fick något att öva på tills nästa gång. Tyvärr blev det aldrig någon nästa gång. Jag har undrat många gånger om det var ditt sätt att säga hejdå.

Alltid glad och trevlig. En riktig finlirare.

Killen som instämde när jag kom med påstådendet, Att dricka nyponsoppa på Lan är som att onnanera till porrfilm, det funkar rätt bra. Han bara nickade och skrattade.

Jag minns dig som liten kille.En riktig busunge,men med glimten i ögat så även om du hittade på hyss var det svårt att bli arg.
Du hade många frågor om allt....tyckte om att åka karusell,flyga.När vi flyttade till Stockholm minns jag speciellt en sak som hände på skansen.Vi satt och fikade och en fiskmås bajsade så det kom rätt i ditt öra.Som Pernilla och jag skrattade....men du blev så arg på oss.
Och på mallorca så var det sjörövare och fotboll som gällde.Har många fina kort från när du var liten
Svårt att fatta att du inte längre finns

kramar

Jag minns dig som halmstads största party kille Nästan alltid glad och positiv till allt. Ställde alltid upp om man mådde dåligt. Pratglad. Saknar dig.

Jag minns Kidda som en sprallg och oehört glad typ, en riktig liten festprisse på senare år.
Hade alltid kul tillsammans med honom!!

han var en roligt kille var min äldsta kusins barn. jag minns honom som 12-åring och han dansade bugg, han gick helt uppe i detta och var jätte duktig. jag minns honom att han hade det roligt i livet och så vill jag minnes honom. kram maria